CategoriesResor

Resan till Victoria Falls

Resan till Victoria Falls

För er som inte känner mig utan och innan – jag älskar vattenfall. Det finns helt enkelt inte något mer underbart i denna värld, inte ens katter! Sorry, mina fina… <3

Så när jag blev erbjuden att åka till Victoria falls mitt i min do-good-resa, så var det väl klart att jag inte skulle missa den möjligheten.


Helt ärligt var jag i stort behov av semester också kändes det som. Jag hade kastat mig ifrån kaoset av min egen hjärna och en helt sönderstressad själ, in i mer kroppsligt arbete, så ja, tack – jag längtade så det värkte efter att få ligga vid poolen och slappa.


Nu blev ju inte verkligheten alls som i min enfaldiga dröm… det var ganska dåligt väder, regnade mest hela tiden.


Victoria Falls – Mosi-oa-Tunya (“The smoke that thunders” på original Tonga språk) – är de bredaste fallen i världen. Det finns ju olika sätt att mäta vattenfalls storlek, och Victoriafallen må varken vara högst, eller störst, men de är, som sagt – bredast.


Idag har det bildats en liten turiststad vid fallen, som gör sitt bästa för att tillgodose dina behov. Precis som överallt i Zimbabwe, så är det ganska dyrt, dyrt för ett land som inte har några pengar!

 

Jag köpte så klart lite slantar, allt för att få känna hur det känns att äga biljontals dollar! 😀

Inflationen och pengasituationen i Zimbabwe är fruktansvärt tragisk, men jag tänker inte gå in på den i detalj här. Det är mer politiskt än jag har lust med just nu.

 

Utsikten från min absoluta favoritrestaurang i Victoria Falls – The Lookout Café. Här satt jag vid ett par tillfällen under mitt korta besök, och åt bland annat den godaste och fräschaste frukosten på väldigt länge.



Under tiden kunde man iaktta de som kastade sig utför med Gorge Swing, eller Zip Line. Hade man riktigt bra syn kunde man även se de som hoppade Bungy Jump utför bron längst bort på fotot. Jag var dock mest intresserad av den avkopplande miljön och den underbart vackra naturen.

BESÖKET/BESÖKEN TILL VICTORIA FALLS NATIONAL PARK.

Första gången jag betalade det häftiga inträdet på 30 usd var ungefär 1 timme innan stängningsdags. Det var regnigt och dimmigt och jag misstänkte att fotona skulle bli skit, men jag ville ändå se miraklet.


Mycket riktigt – det var dimmigt, men det var dimmigt av allt vatten som yrde från fallen! Synen gav verkligen mening till namnet: “The Smoke that Thunders”





Jag besökte även fallen dagen efter, efter min helikoptertur och då var det finare väder, så jag lyckades få något fint foto på fallen. Dock är jag väldigt nöjd att jag fått se fallen i så olika väder; under min resa till Island lärde jag mig uppskatta att fotografera i skiftande väder och insåg att landskap med dramatiska moln verkligen är mer fascinerande.

SÅ VAR DET HELIKOPTERN, MEN DEN KAN NI LÄSA OM HÄR… 🙂

What about these then?

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *