CategoriesResor

Mutianyu – jippot vid kinesiska muren

Mutianyu – jippot vid kinesiska muren

Så, förra gången jag var här, 1994, var vi och besökte Mutianyu, en av de mest välbesökta delarna av den kinesiska muren. På den tiden fanns det en linbana upp, men den kostade 10¥ och vi, snålare än snålast, ville inte betala den höga summan, så vi beslutade oss för att gå upp och gå ned.

 

Att gå upp till muren är också en upplevelse jag inte vill ha ogjord (och glad att jag gjorde det när jag var ung och vältränad)!

 

mutianyu

Det var i december, så det var kallt, och vi hade 2000 lager kläder på oss, för vi hade ju inga direkta vinterkläder med oss. Vem visste det var så kallt i Kina? Det verkar vara ett övergripande problem för mig – första gången visste jag inte att det var så kallt, denna gången visste jag inte att det var så varmt. Så, båda gånger har jag nu stått här iklädd helt fel kläder!

 

mutianyu

 

Jag hade denna gången en privatchaufför från Beijing, som hjälpte mig med biljetter, men jag tror jag hade löst det själv också, det var mycket engelska skyltar. Vi köpte biljetter till linbana (sittande) upp och rodel ned. 120¥. Helt ok. Jag skulle ha 2 timmar där uppe och det kändes ok också. Han visade mig på kartan vart jag skulle komma upp och vart jag sedan skulle gå. Man kan inte riktigt gå vilse där uppe, men ändå… 🙂

 

Jag minns inte fasligt mycket av hur det såg ut nere på markplan vid Mutianyu 1994, men idag, 2017 – hallelujah! Vilket jippo!

 

 

Min chaufför följde mig genom jippogatan till bussen som skulle ta mig längre upp till linbanan. Utmed denna gågata fanns hur många försäljningsstånd som helst och till och med Burger King och ytterligare restauranger. Jag var helt förbluffad. Döm av min förvåning när jag också hittade exakt samma t-shirts som jag själv köpte när jag var uppe på muren för 23 år sedan! Vill minnas att jag då betalade 5¥ per t-shirt, och nu ville hon ha 30. 🙂

 

 

Färden upp med linbanan var magisk, så klart. Underbar utsikt. Linbanan jag tog gick upp till 6:e vakttornet, det finns en annan linbana som går upp till nummer 14, och allt som allt kan man gå mellan vakttorn 1 och 23 på Mutianyu.

 

 

 

Jag sprang dock bara runt vid 6:e och fram till 8:e tror jag. Min chaufför föreslog att jag skulle gå upp till 23:e, men hallåå!!! Då hade jag ju inte hunnit ta några fina foton eller någonting. Så jag valde att njuta av utsikten och fotografera mera 😀 istället för att släpa mig upp till det högsta vakttornet.

 

 

mutianyu

 

 

Det finns även mindre restaurerade delar av muren som är öppna för allmänheten/turister, och dit skulle jag också vilja åka. Mutianyu är tillsammans med Badaling de delarna av muren som är bäst restaurerade. Badaling är tjockt med kineser – har sett fasansfulla bilder på nätet från Badaling, där man knappt kan röra en tå, pga folkmassan! Så dit vill jag nog inte alls åka. Men de orestaurerade delarna lockar mycket. Ni vet, det här med ruiner och jaggrym kombo!

 

Så här går det när man ber någon ta kort på en…! 

 

Bättre med en gammal hederlig selfie!? 🙂

 

Jag skulle även vilja sova över på muren för att få med solnedgång och soluppgång, det måste vara otroligt vackert. Får se om jag kan få till det i december när jag är tillbaka i Beijing, fast då är det förstås riktigt kallt på muren, det var det åtminstone sist jag var här… Annars får väl det vänta till nästa gång.

 

Vi får se vad det finns tid till, jag vill inte heller korta ned vistelsen här nere i Yangshuo, så det kanske helt enkelt får bli ytterligare ett besök i Kina i framtiden… 🙂 Kanske inte vill vänta ytterligare 20 år då!

 

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSparaSparaSpara

SparaSpara

SparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSpara

SparaSpara

What about these then?

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *